DB Multiverse

Tjutet i mina öron och slagens ljud vitt­na­de om deras styrka...

De fo­ku­se­ra­de på varand­ra, och ig­no­re­ra­de allt annat utan att ge varand­ra en sekunds vila...

Framför denna rå­styr­ka kändes det som att jag tog emot slagen själv!

Min farfar som alltid hade ett leende och ett vänligt ansikte...

...var kon­cen­tre­rad med en blick som var lika skräm­man­de som all­var­lig.

Hela min kropp darrade av skräck medans jag de­spe­rat för­sök­te att hålla till­ba­ka mina tårar...